Fan att ångest ska vara så svår att bli av med. Pratade med några på jobbet om ångest över att gå upp så tidigt och de hade precis samma problem. Två dar innan börjar det växa i magen. Kan inte bli av med det hur mycket jag än tänker på att det faktiskt är rätt kul när man väl är där... oftast. Kan inte ens sätta fingret på i vilken tanke ångesten slår rot och växer. I att behöva jobba med viss personal på nedre botten? I att stå och se fånig ut när inget finns att göra? I att inte veta vad man ska göra? Allt sådant går att svälja när man väl är där, men tanken på att det kommer är på något vis skrämmande.
Beror väl på att jag jobbar för lite.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar