Malin! Nu har vi varit hemma från Asien lika länge som vi var där… Det känns totalt omöjligt. Men tiden är relativ… det kunde lika gärna ha varit igår och tiden där lika gärna en evighet. Det känns bra att tänka så, inte vilka månader som helst!
Igår tog chefen mig åt sidan och sa att han ville att jag skulle söka en vikarietjänst på frukt o grönt. Han ville inte att jag skulle säga att han bett mig, men ”snälla” sa han, du vore perfekt. Mer jobb och uppskattning, kan inte bli bättre. Vill verkligen bara jobba! Såfort jag är ledig en dag känns allt så otillfredsställande, som om livet i nutid inte är värt något.. Lite så är det ju – jag är här för att vänta på en annan tid. Även om jag aldrig kunnat drömma om att vara såhär tillfreds med livet här. Jag är tillfreds men jävligt otålig… typ. Nej. Exakt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Det är helt ofattbart att vi vart hemma lika länge som vi var borta, men så är det nog. aningen ångestladdat att tänka så. och ändå känns det som jag vart hemma en evighet (dock inte kommit ngn vart med ngt...hmm). Jag vet inte riktigt vad jag ska säga :I
Skicka en kommentar