Jag läser igenom sådant jag skrev, åratal sedan, typ 2009, och kanske märks det inte om man inte var där men jag tycker lyckan liksom studsar emot en från bokstäverna i inläggen. Och det är klart att man inte bara var lycklig, för så är det ju liksom aldrig, men grundkänslan, den djupaste och den man minns, var väldigt nära konstant eufori.
Och jag misstänker, anar, att det är precis så det är även nu. Och att jag saknat just det under några år nu.
En såndär klyscha: 2013 ska bli ett BRA år. Trots alla jävla oskrivna blad.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Jag håller så med. 2013 kommer att bli stort. (I det stora äpplet självklart, men i lilla Lund också hoppas jag!)
Hoppas du hittar en skön balans av korkekar och storstadsliv, fina du.
Skicka en kommentar